Utvärderar effektiviteten av Stockholm3-testet
Mark Clements forskar om hälsoekonomi vid Karolinska Institutet i Stockholm och leder flera forskningsprojekt som granskar metoder för diagnostik av prostatacancer. När forskningen startade 2018 var Prostatacancerförbundet en av de första finansiärerna att bidra till forskningen.
Foto: Karolinska Institutet.
Namn: Mark Clements.
Född: 1969.
Titel: Lektor.
Arbetar vid: Karolinska Institutet.
Forskningsprojekt: Planering för prostatacancertestning.
Bidrag från Prostatacancerförbundet: 200 000 kronor.
Tidigare intervju: Mark Clements.
Publikationer: Se under artikeln.
Mark, vad har hänt sedan 2018?
– Ganska mycket. Vi har publicerat fyra studier som ur ett ekonomiskt- och folkhälsoperspektiv utvärderar effektiviteten av Stockholm3-testet. Stockholm3 är en mer omfattande diagnosmetod än PSA-prov som är mer träffsäker. En studie undersöker samhällskostnaden för prostatacancer. Det är den första studien i sitt slag och vi konstaterar att kostnaden i genomsnitt är cirka tre miljarder kronor varje år. Vi räknar då den totala vårdkostnaden samt inkomstbortfall. En ganska betydande kostnad.
Vad handlar studierna om Stockholm3 om?
– Där har vi försökt fylla de kunskapsluckor som Socialstyrelsen har definierat angående Stockholm3-testet. Till exempel undersöker vi om magnetkamera (MRI) kan användas tillsammans med Stockholm3. Att använda MRI som ett första val innan biopsier tas är en metod som blir allt vanligare. Vår avsikt var att dels ta reda på om MRI gick att använda tillsammans med Stockholm3 på nationell nivå, dels att reda ut hur kostnadseffektiv kombinationen är.
Vad kom ni fram till?
– Att Stockholm3 går bra att kombinera med MRI. Men om MRI skulle användas vid screening är den nationella kapaciteten en flaskhals. Intressant är att våra analyser av MRI ger resultat som skiljer sig från vad tidigare studier visat. De äldre studierna är baserade på att män på eget initiativ testat sig, såsom sker idag. Vi utgår från organiserad testning och visar att kostnaden för MRI då blir betydligt lägre och ger bättre effekt jämfört med när MRI används för enskilda patienter. Det förvånade mig mycket. Jag ser det som ett viktigt argument för att planera för en nationell organiserad prostatacancertestning.
Hur kan er forskning få betydelse i vården?
– Det långsiktiga syftet är att bidra till att en nationell screening kan genomföras. Allt pekar på att det leder till minskad överdiagnostik samtidigt som fler män överlever. Men för att kunna utveckla nationell testning krävs väl underbyggda riktlinjer. Våra resultat har besvarat ett antal kritiska frågor som gör att vi nu vet mer bland annat om kostnaderna.
Vilken betydelse har bidraget från Prostatacancerförbundet haft?
– Åhh, det har varit helt avgörande. Prostatacancerförbundet var en av de första som stödde projektet. Bidraget kom i exakt rätt tid, annars vet jag inte om jag kunnat dra i gång forskningen. Pengarna har använts för att bygga en avancerad datasimulering som tagit flera år att utveckla. Den har varit grunden för alla studierna.
Skribent: Lotta Nylander.
Publikationer:
The economic burden of prostate cancer – a Swedish prevalence-based register study
https://doi.org/10.1186/s12913-020-05265-8
The cost-effectiveness of prostate cancer screening using the Stockholm3 test
https://doi.org/10.1371/journal.pone.0246674
Cost-Effectiveness of Magnetic Resonance Imaging in Prostate Cancer Screening: A Microsimulation Study
https://doi.org/10.1016/j.jval.2021.06.001
Cost-Effectiveness of the Stockholm3 Test and Magnetic Resonance Imaging in Prostate Cancer Screening: A Microsimulation Study
https://doi.org/10.1016/j.eururo.2021.12.021