Prostatacancer

Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancersjukdom. Utvecklingen har varit dramatisk när det gäller kunskap om sjukdomen och metoder för diagnos och behandling. För bara 25 år sedan var prostatacancer den gamle mannens sjukdom. Få upptäcktes i tidigt skede och männen avled med spridd prostatacancer.

PSA-testet, som görs genom ett enkelt blodprov, gjorde det möjligt att upptäcka sjukdomen i tidigt skede, långt innan den utvecklats till symtom och spridning. Testet infördes på bred front i slutet av 90-talet vilket ledde till en stor ökning av antalet nyupptäckta. Idag får drygt 10 000 diagnosen varje år. Antalet som lever med sjukdomen har under denna tid ökat från 30 000 till 120 000. Dödligheten av prostatacancer har minskat i takt med att allt fler upptäcks tidigt, men är fortfarande cirka 2 300 varje år.

Svår balansgång

Sjukdomen är komplicerad och i viss mån förrädisk. I tidigt stadium ger den sällan några symtom alls. Först när tumören växer kan problem uppkomma i form av svårigheter att kissa, blod i urinen, smärtor med mera. Ju tidigare sjukdomen upptäcks ju större är chansen att den kan botas. Å andra sidan är tumören hos många män av en så beskedlig art att den aldrig kommer att växa och sprida sig. Balansgången är därför svår mellan att försöka upptäcka så många som möjligt i tidigt skede och att undvika att ge män en cancerdiagnos för en ofarlig tumör. Ett intensivt arbete pågår för att utveckla bättre metoder att särskilja behandlingskrävande cancer från sådan som man bör låta vara, helst inte upptäcka alls. Olika försöksverksamheter pågår med syfte att få till stånd ett effektivt nationellt screeningprogram.

PSA-testet är inte i sig ett cancerprov. Ett förhöjt PSA-värde orsakas oftast av att prostatan är förstorad, vilket är vanligt med stigande ålder, eller att det finns en infektion. Men det kan också bero på cancer. 


Senast uppdaterad 27 maj 2020