Säkrare diagnos och bättre behandling med AI

Foto: Privat.

Namn: Martin Eklund.
Född: 1978.
Titel: Professor.
Arbetar vid: Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.
Forskningsprojekt: AI och genomik för att förbättra prognostisering och behandlingsval för män med prostatacancer.
Bidrag från förbundet: 1 100 000 kronor.
Tidigare intervju: Martin Eklund.

Om två patologer granskar samma vävnadsprov finns det risk att de gör två olika bedömningar av hur allvarlig cancern är.

– Svårigheten att utvärdera vävnadsprover gör att en del patienter riskerar att få för lite behandling och andra för mycket, säger forskaren Martin Eklund. 

Varierat bildmaterial

Martin Eklund har i många år arbetat för att utveckla AI-system som kan vara mer träffsäkra än patologerna. Det krävs tid att få systemen att ge information som går att lita på. Avgörande är att få fram ett stort, varierat bildmaterial som algoritmerna kan lära sig att känna igen mönster i. Det som kallas att träna en AI.

Sedan 2020 har Marin Eklund och hans forskargrupp tränat ett AI-system på bilder av vävnadsprover från sjukhus över hela världen. Ett så pass viktigt arbete att Prostatacancerförbundet valde att ge det forskningsanslag redan från start.

– Det har betytt jättemycket och gjort det möjligt att ha en extra person anställd. En annan aspekt är att vi vill lösa problem som är viktiga för patienterna. Då måste man ha ett nära samarbete med patientorganisationer som Prostatacancerförbundet, säger Martin Eklund. 

Hur har det gått?

– Det har gått toppen! Det har varit svårare och tagit längre tid än vad vi trodde men nu har vi ett stabilt system. Även om det har varit svårt har det också blivit mycket, mycket bättre än vad vi kunde hoppas på. En utmaning har varit att få AI:n att göra korrekta analyser oavsett vilken digital patologiscanner som använts, oavsett patientens etnicitet och ålder och oavsett vilket laboratorium som processat vävnadsproverna. Men det är löst nu. 

På vilket sätt har det gått ”toppen”?

– Att vi trots allt har lyckats utveckla AI-system som fungerar i den vilda verkligheten. I all AI-utveckling är det förhållandevis enkelt att få systemen att fungera till 90 procent, det är de sista procenten som är de riktigt svåra och de riktigt viktiga. Medicinska tillämpningar är inte som en översättningsapp eller Google Maps som kan ge lite fel information utan att det gör så mycket. I sjukvården måste systemen fungera med väldigt hög tillförlitlighet. 

Patologerna kommer fortfarande att granska bilderna men först sedan de bedömts av AI:n. Tack vare alla bilder den matats med under åren är nu AI:n betydligt mer konsekvent och exakt än mänskliga hjärnor förmår vara. För en man med misstänkt prostatacancer innebär det en säkrare diagnos och mer välriktad behandling.

– Det finns allt från långsamväxande, relativt ofarlig cancer till väldigt aggressiva tumörer. Att kunna ge en träffsäker bedömning av hur allvarlig sjukdomen är, är det viktigaste för en välavvägd behandling, säger Martin Eklund. 

Ska genomgå certifiering

Systemet går att utnyttja i vården redan idag men för att det ska kunna användas i stor skala krävs ett så kallat regulatoriskt godkännande.

– Det är en certifiering som alla nya metoder i sjukvården behöver genomgå. Det är på gång, men tar tid att slutföra. 

Martin Eklund och hans forskargrupp jobbar nu mot nästa nivå av AI-system.

– Nu tränar vi en AI för att kunna avgöra vilken typ av behandling som cancern kräver. AI:n ska kunna föreslå om en patient till exempel ska strålas, få cellgifter eller någon annan läkemedelsbehandling och i så fall vilken sort. Om vi lyckas så kommer vi att kunna minska dödligheten ytterligare i Sveriges vanligaste cancersjukdom för män.

Skribent: Lotta Nylander.