Replik på debattartikel i DN
Den 26 juli publicerade DN Debatt en artikel av Hans-Olov Adami och Sven Britton med rubriken ”Cancerkontroller kan göra större skada än nytta”. Författarna ifrågasätter nyttan med bland annat mammografiscreening och PSA-testning och lyfter riskerna för överdiagnostik och överbehandling.
Foto: Tatiana, Pixabay.
Det är viktiga frågor. Ingen vill att människor ska genomgå behandling som de inte har nytta av. Men som patientorganisation reagerade vi på att artikeln ger en bild av tidig upptäckt av prostatacancer som till stor del bygger på hur diagnostiken och behandlingen såg ut tidigare.
Vi upplever att deras åsikter varken speglar den medicinska utvecklingen eller den utveckling som svensk cancervård och den nationella cancerstrategin pekar mot. I dag utvecklas diagnostiken mot att bli mer träffsäker, mer individanpassad och mer jämlik – inte bort från tidig upptäckt. Just därför valde Prostatacancerförbundet och Bröstcancerförbundet att gemensamt svara på DN Debatt.
DN valde att inte publicera Prostatacancerförbundet och Bröstcancerförbundets gemensamma replik. Redaktionen uppgav att man endast publicerar ett fåtal repliker och då främst från parter som är direkt utpekade i den ursprungliga debattartikeln. Men frågorna som väcktes är för viktiga för att lämnas obesvarade. Därför publicerar vi vårt resonemang här.
Mycket har hänt
För prostatacancer har utvecklingen varit snabb. PSA-provet står inte längre ensamt. I dag följs ett förhöjt PSA-värde av en betydligt mer träffsäker utredning med bland annat magnetkamera och riktade biopsier. Syftet är att bättre kunna skilja mellan cancer som behöver behandlas och cancer som tryggt kan följas över tid.
Också behandlingen har förändrats. Omkring 90 procent av männen med lågriskprostatacancer följs i dag med aktiv monitorering i stället för att direkt opereras eller strålbehandlas. Att en cancer upptäcks betyder alltså inte automatiskt att den behandlas.
Det är en viktig skillnad, inte minst ur patientens perspektiv.
För den man som får besked om en lågriskprostatacancer kan vetskapen om att sjukdomen följs noggrant skapa trygghet. Förutsättningen är att han får tydlig information, är delaktig i besluten och kan känna tillit till att behandling sätts in om och när den behövs.
Tidig upptäckt handlar också om jämlikhet
Vi reagerade också på att diskussionen främst handlar om riskerna med att upptäcka cancer tidigt. Men det finns framförallt risker med att upptäcka den för sent. När prostatacancer ger symtom kan sjukdomen redan ha hunnit utvecklas till ett stadium där möjligheten till bot är betydligt sämre.
Samtidigt är möjligheten till tidig upptäckt i dag ojämlik. Den oorganiserade PSA-testningen gynnar män som själva känner till möjligheten, efterfrågar ett prov och har lätt att ta sig fram i vården. Utbyggnaden av organiserad prostatacancertestning är därför ett viktigt steg mot en mer jämlik vård.
Debatten måste utgå från dagens vård
Vi menar inte att riskerna med prostatacancertestning ska tonas ned. Tvärtom. Vården måste fortsätta utveckla diagnostiken och uppföljningen och minska risken för överbehandling.
Men diskussionen måste föras utifrån den kunskap och de möjligheter som finns i dag.
För Prostatacancerförbundet handlar frågan ytterst om mannen som berörs. Han ska ha möjlighet till tidig upptäckt, få bästa möjliga information om sin sjukdom och kunna känna trygghet i att den behandling – eller aktiva monitorering – som erbjuds är den som är bäst för honom.
Fler nyheter
Alla nyheter