Peter Larsson upplyser om prostatacancer med Abloc

Peter har alltid tyckt om att cykla, vilket kan ha orsakat eller påskyndat olika prostataproblem och prostatainflammationer. Han berättar att hans tidigare undersökningar och kontroller visat bra resultat, men tillsammans med läkaren ändå kommit fram till att han skulle fortsätta med kontroller, vilket visade sig vara bra. Med tiden ökade Peters PSA-värden.

– Först sa läkaren att det var lugnt och att vi inte behövde göra något. Men 2016 hade värdet höjts väldigt mycket och då ville läkaren gå vidare med det och det var bra, säger Peter.

Peter berättar att han blev diagnostiserad med prostatacancer och att cancern visade tendenser till att bli väldigt aggressiv. När Peter fick diagnosen läste han otroligt mycket, både bra och dålig information, på internet. Därefter kände han att det fick räcka. Han hade fått den information han behövde. 

Peter skickades till Linköping
Peter skickades till Linköping där han gick igenom en robotoperation, då det inte fanns tillgängligt i Kalmar där han bor.

– På första återbesöket sa de ”Ja, det var tur att du kom Peter. Av prostatan var det en millimeter kvar som var friskt”. Jag frågade då om vi inte skulle stråla för säkerhets skull, men det ville de inte göra, säger Peter.

Därefter blev det kontroller var fjärde månad. Efter 3,5 år visade blodproven förhöjda PSA-värden, vilket tyvärr betydde att cancern kommit tillbaka.

– Läkaren sa att vi avvaktar lite med det här och vi gjorde ingenting i början. Efter ett halvår prövade vi att stråla och jag genomgick 35 strålningar. Jag trodde stenhårt på detta och efter första återbesöket 3 månader konstaterades att ingen förbättring skett. Då sjönk jag ner riktigt ordentligt, säger Peter.

Han berättar att han rasade totalt när han fick sitt återfall men lyckades ändå hålla skenet uppe. Men efter denna dystra nyhet blev det rätt kärvt.

Bromsmedicin
– Jag hade en dialog med vården om hur vi skulle göra härnäst. Läkaren bestämde att vi skulle börja med bromsmedicinerna som är kvinnligt östrogen. Av dem började jag känna mig trött. Jag läste bipacksedeln och kände igen mig i många biverkningar. Jag märker när jag tränar att jag inte orkar lika mycket längre, säger Peter.

Just nu äter Peter bromsmedicin. Han har under tiden gjort en undersökning som visar att värdena har sjunkit, vilket också är meningen. Problemet med tabletterna är att kroppen vänjer sig efter ett tag och tabletterna blir då inte lika effektfulla. Peter nämner att läkaren vill se om värdena går ner ytterligare och att han då kan sluta med dessa tabletter en tid för att slippa den dåliga effekten. 

Fysisk aktivitet
Under hela resan har Peter varit aktiv med idrott och försökt hålla igång med löpning och simning och berättar att cykling alltid har funnits i intresset och fungerat som en ventil för mörka tankar och känslor. Peter menar att cyklingen har hjälpt honom att komma ut ur huset och pushat honom till att träffa sina kamrater. Han understryker att det verkligen har hjälpt.

– Sen har mina kamrater fått ta en massa skit ibland. Jag har varit väldigt öppen sedan dagen jag fick diagnosen. Jag har talat om det för alla. Många tycker att det är bra att jag är öppen och kommer samtidigt och frågar hur jag mår. Och vill jag svara, så svarar jag, säger Peter.

Det går inte att sticka huvudet i sanden med denna diagnos tycker Peter. Även den drabbades närstående ska tala om det för sina vänner och bekanta. Peter lyfter att ens närstående kan gå runt med olustiga och jobbiga känslor som också behöver stöd. Peters fru har varit med på läkarbesök, bland annat när Peter fick diagnosen och vid ett stråltillfälle. Mycket tack vare att det stod på kallelsen till läkarbesöket.

Relationen till läkaren
Peter har haft samma läkare från dag ett och det har visat sig vara väldigt värdefullt. I början berättar Peter att han även hade en kontaktsjuksköterska och tyckte det fungerade väldigt bra.

– Jag och min läkare känner varandra nu. Vissa gånger har han bara ringt till mig när det har kommit ett resultat. Och många frågor som jag har funderat över har jag kunnat ställa till honom, säger Peter.

Rehabilitering
– När jag fick beskedet sa jag att jag måste få prata med någon. Min kontaktsjuksköterska ordnade så jag fick prata med en psykolog via landstinget. Henne pratade jag med sju eller åtta gånger innan jag väntade på min operation.

Peter gjorde ett uppehåll och kände att samtalshjälpen var väldigt nödvändig precis i början. Han lyfter hjälpen i hur han skulle tänka i och med diagnosen. Han var även med i patientföreningen Prostatacancerföreningen Möre. Det var bra men det var samtidigt något som skavde. Han ville inte påminnas alldeles för mycket av prostatacancer och diagnosen, utan leva mer i nuet. Det var en svår balansgång.

Abloc och Cykling
Peter är ledare i Abloc (ett cykelgäng) och arbetar med att belysa om prostatacancer. I tre år har Peter varit med och cyklat Vätternrundan med Team Mustasch och samlat in pengar till forskningen. Det har varit otroligt uppskattat och roligt. Mattias, som är en av grundarna av Abloc, har kommit att bli en riktigt god vän till Peter. Att Mattias har varit väldigt mån om att vilja lyfta prostatacancern och hjälpt Peter i detta, gläder honom mycket. Dom flesta som cyklar i Team Mustaschs gäng på Vätternrundan har någon anhörig eller nära vän som drabbats av prostatacancer eller annan cancer. Peter uppmanar alla när han är ute och cyklar och träffar folk, att gå och ta ett PSA-prov.

– Jag säger alltid att gå och testa ditt PSA, det är inte farligt. Många tänker nog att ”jag känner ingenting” eller ”jag har inte några problem. Jag tror att mannen testar sig om han har någon i sin närhet eller omgivning som också blivit drabbad. Det finns en viss rädsla i att testa sig, säger Peter.

Peter nämner att han alltid säger till männen att ”inte kanske, du SKA gå och testa dig”, med en lite arg ton, fast med glimten i ögat.

Innan och efter diagnosen
Peter nämner att han kanske värdesätter vardagen och uppskattar närvaron av nära och kära lite mer. Peter vill leva i nuet och försöker vara positiv men påpekar att han också hamnar i mörka tankar ibland. Det gäller att inte fastna där.

– Mitt första tips är att vara öppen med sjukdomen och hur du mår. Vill du inte prata om det alla dagar, så säg det också. Försök att fortsätta göra det du gjorde innan och gärna något med fysisk aktivitet, säger Peter.

Nu i sommar har Team Mustasch roliga aktiviteter framför sig. De ska cykla Vätternrundan med 3 stycken olika grupper. En 7,5 timmars, en 9 timmars samt Halvvättern där målbilden är att så många som möjligt ska följa med hela vägen in i mål. Sedan anordnar Abloc läger och har det stora målet för året att samla in pengar till deras prostatacancerinsamling. Genom åren har de samlat ihop mycket pengar som gått till Prostatacancerfonden.

Faktaruta
Namn: Peter Larsson
Ålder: 69 
Bor: Rinkabyholm Kalmar 
Familj: Hustru Britt, sönerna Marcus och Christian med familj, fyra barnbarn 
Intressen: God mat och dryck, Cykling och sport