Tufve Nyholm

Foto: Joakim Jonsson.

Namn: Tufve Nyholm.
Född: 1976.
Titel: Professor i medicinsk strålningsfysik.
Arbetar vid: Umeå universitet.
Forskningsprojekt: PAMP – Prostata, Acetate, Multiparametrisk MR, PSMA.
Bidrag från Prostatacancerförbundet: 1 000 000 kronor. 

Vad forskar du om?
– Mitt fokus är tolkningen av medicinska bilder i förhållande till strålbehandling. Just för prostatacancer finns det mycket som tyder på att vi kan förbättra sättet vi ger strålbehandling genom att ta hänsyn till information i MR-bilder och bilder tagna PET-kamera.

Hur ska bidraget från Prostatacancerförbundet användas?
– De ska användas i ett projekt där vi använder oss av två olika bildtekniker. Dels MR-teknik där de magnetiska egenskaperna i olika vävnader i kroppen används för att ta bilder. Tumörer vid prostatacancer har andra magnetiska egenskaper de syns därför ofta bra på MR-bilder. Vid PET får patienten en radioaktiv substans som är kopplad till en molekyl som fäster vid celler där det finns tumörer. På bilder tagna med PET-kamera syns då tumörerna. Genom att kombinera de två bildteknikerna tror vi att det ska gå att bedöma hur aggressiva enskilda tumörer är.

Vi använder tekniken för att arbeta med flera saker parallellt. Dels för att sammanställa information från MR/PET vid planering av strålbehandling. Det innebär att vi ger väsentligt högre dos eftersom vi vet exakt var strålningen gör mest nytta. En del i detta är att ta fram detaljerade riktlinjer för vilka volymer som kan behandlas med högre dos än idag. En tredje komponent är att klassificera vilken risknivå cancern har. Hittills är kombinationen av MR/PET lovande. Det verkar som att det med god precision går att se när det krävs behandling och när det räcker med aktiv monitorering.

Hur ska studien göras?
– Grunden är att korrelera MR/PET-bilder mot vävnad från den borttagna prostatan. Vi använder oss av en teknik där bilderna kopplas till exakt samma plats i operationspreparatet. Det gör att det blir möjligt att tolka informationen från bilderna och vi får ett facit till vad bilderna visar.

Varför vill du göra studien?
– Vid prostatacancer har patienten ofta flera tumörer av helt olika karaktär, en tumör kan vara allvarlig och de andra harmlösa. Med hjälp av den här metoden hoppas vi att med stor tillförlitlighet kunna avgöra var den mest aggressiva delen befinner sig.

Hur kan din forskning få betydelse för de som drabbas av prostatacancer?
– Metoden kan leda till bättre diagnostik, bland annat för att man kan biopsera den mest aggressiva tumören. Det kan annars vara svårt att avgöra vilken tumör som är mest aggressiv. Strålbehandlingen kan effektiviseras för att den riktas enbart mot det område där den gör nytta.

Skribent: Lotta Nylander.

Senast uppdaterad 25 januari 2024