Caroline Olsson

Namn: Caroline Olsson.
Född: 1970.
Titel: Forskningsledare, docent i radiofysik.
Arbetar vid: Regionalt cancercentrum Väst, Göteborg.
Forskningsprojekt: Standardisering av riskorganvolymer vid strålbehandling av prostatacancer.
Bidrag från Prostatacancerförbundet: 400 000 kronor.
Övrig information: Studien görs tillsammans med Alexander Valdman, specialistläkare i onkologi vid Karolinska sjukhuset, Stockholm.

Vad forskar du om?
Min forskning rör sig inom strålbehandlingsområdet. Jag har framförallt arbetat med projekt som handlar om att fastställa stråldos till riskorgan och biverkningar efter strålbehandling.

Hur ska bidraget från Prostatacancerförbundet användas?
Idag saknas ett standardiserat sätt att definiera organ som ligger nära det område som ska strålbehandlas och som riskerar att skadas av strålningen. Att en gemensam referens saknas gör att det blir svårt att jämföra utfallet av olika behandlingar, mellan olika patienter och även mellan olika vårdinrättningar. Bidraget ska användas för att utvärdera effekten av nationella riktlinjer för definition av riskorgan vid strålbehandling av prostatacancer. Nära prostatan ligger till exempel urinblåsan och tjocktarmen som kan skadas vid strålbehandling.

Hur ska studien göras?
Projektet ingår i ett nationellt projekt som heter STRÅNG där riktlinjer vid strålning för riskorgan vid en rad cancerformer tas fram. Den här studien bygger på information om biverkningar för drygt 500 patienter med prostatacancer. Det vi vill veta är om och i så fall hur standardiserade riktlinjer för att definiera riskorgan nära prostatan, skiljer sig från de riktlinjer som annars används i vården.

Varför vill du göra studien?
Den viktigaste frågan vi vill ha svar på är om de skillnader vi ser skulle kunna påverka beslutet om vilken behandling som ska ges. Vi vill också öka kunskapen om sambandet mellan biverkningar på riskorgan och stråldos för att biverkningar bättre ska kunna undvikas i framtiden.

Hur kan din forskning få betydelse för de som drabbas av prostatacancer?
Vår forskning bidrar till att behandlingen blir mer likriktad eftersom vi tar fram en nationell referens som man kan förhålla sig till både när man planerar och utvärderar behandlingar. Forskningen ger ökad kunskap om toleransdos eftersom den data vi använder för att undersöka sambandet mellan dos och biverkningar blir mer standardiserad. Projektet leder också till mer jämlik vård och att biverkningar på sikt förhoppningsvis kan mildras.


Senast uppdaterad 11 augusti 2020