Anna Plym

Porträttbild på cancerforskaren Anna PlymFoto: Privat.

Namn: Anna Plym.
Född: 1981.
Titel: Biträdande lektor, epidemiolog, cancerforskare.
Arbetar vid: Karolinska Institutet.
Forskningsprojekt: Hur påverkar livsstil och kost proteinbiomarkörer och aggressivitet av prostatacancer? En undersökning av män inkluderade i STHLM3 screeningstudien.
Bidrag från Prostatacancerförbundet: 800 000 kronor.

Vad forskar du om?
– Jag forskar om hur genetik och livsstil påverkar risken för att drabbas av aggressiv prostatacancer och förtida död. Vår forskning visar att om man lever hälsosamt minskar risken för att cancern ska spridas och för att man ska dö av sin sjukdom. Så det finns ett starkt samband mellan livsstil och dödlighet i prostatacancer, även om vi i nuläget inte riktigt vet exakt varför.

Hur ska bidraget från Prostatacancerförbundet användas?
– Det ska användas för att analysera data från STHLM3-studien som är en stor prostatascreening-studie som jämförde Stockholm-3 testet med PSA. I studien bads männen även att svara på frågor om kost och livsstil – det är dessa data vi kommer att använda oss av. Vi ska bland annat studera rökning, vikt, fysisk aktivitet, intag av fullkornsprodukter och grönsaker och intag av chark- och köttprodukter. I ett första steg studerar vi hur kost och livsstilsfaktorer hänger ihop med hur stor mängd det finns av vissa proteiner i blodet. Det är proteiner som är kopplade till prostatacancer och vi hoppas att identifiera kost och livsstilsmönster som kan ge lägre eller högre nivåer av de proteinerna.

Varför vill du göra studien?
– Vi vill bättre förstå sambandet mellan livsstil och risken för aggressiv prostatacancer, något som kan bidra till nya sätt att förebygga sjukdom. Vi tror att det behövs en ny strategi för att minska dödligheten, troligtvis med ett större fokus på livsstil och kost. Även om alla män bör leva så hälsosamt som möjligt så tror vi att det finns flera fördelar med specifika strategier för detta inom cancerområdet. Bland annat kan en cancerdiagnos och möjligtvis även vetskapen om en förhöjd genetisk risk, motivera till mer hälsosamma vanor.

Hur ska studien göras?
– Vi kommer använda statistiska metoder för att studera sambandet mellan kost och livsstil och sex typer av proteiner samt diagnos av aggressiv prostatacancer. Totalt kommer data från cirka 40 000 män att analyseras. Vi jämför männens proteinnivåer och eventuell cancerdiagnos och jämför med männens kost och livsstilsmönster.

Hur kan din forskning få betydelse för de som drabbas av prostatacancer?
– Om vi förstår mer om vad som är den optimala kosten för män som har en förhöjd genetisk risk eller redan diagnosticerats med prostatacancer kan råden om hur man ska leva förbättras. Min forskning är ett första steg mot rekommendationer som är anpassade till mannens individuella risk för aggressiv sjukdom. Framöver kan ökad kunskap på det här området även leda till att nya läkemedel utvecklas. En annan fördel med att undersöka proteinnivåer, är att vi kommer ett steg närmare en biologisk förklaring till prostatacancer.

Skribent: Lotta Nylander.

Senast uppdaterad 29 maj 2024