Anna Bill-Axelson

Foto: Privat.

Namn: Anna Bill-Axelson.
Född: 1965.
Titel: Professor och överläkare i urologi.
Arbetar vid: Uppsala universitet, Akademiska sjukhuset.
Forskningsprojekt: När aktiv monitorering behöver övergå i kurativ behandling (SPCG-17).
Bidrag från Prostatacancerförbundet: 900 000 kronor.

Vad forskar du om?
Jag forskar om tidig prostatacancer. Bland annat studerar jag hur aktiv monitorering kan utvecklas genom att använda triggers som signal för när eventuell kurativ behandling behöver sättas in.

Hur ska bidraget från Prostatacancerförbundet användas?
Det ska användas i en studie som undersöker om aktiv monitorering kan förbättras med en metod som bygger på standardiserade triggers för när behandling ska påbörjas. Idag väljer många män att avbryta aktiv monitorering på grund av att det är oklart hur allvarlig deras sjukdom är. Bristen på klara riktlinjer för när strålning eller operation ska påbörjas leder till osäkerhet och oro för patienter och behandlande läkare och till att patienter överbehandlas. Följden blir att många män drabbas av allvarliga biverkningar i onödan.

Hur ska studien göras?
2 000 män från Sverige, Finland, Norge, Danmark och England kommer delta i studien. Männen slumpas mellan två olika grupper. Den ena gruppen följer dagens praxis där läkaren och patienten bestämmer när behandling behöver påbörjas och den andra har standardiserade kriterier för när behandling ska sättas in. I båda grupperna följer vi männen med PSA-test varje halvår, besök hos läkare varje år och undersökning med magnetkamera (MR) vartannat år. Kriterierna innebär att om PSA-densitet går över en viss nivå tas biopsier. Biopsier tas också om MR-bilden visar något nytillkommet eller en förändring av de tumörer som redan fanns. Det som avgör om behandling ska påbörjas är vad man ser i mikroskopet när biopsierna undersöks. Sedan jämförs grupperna, både när det gäller livskvalitet och graden av överlevnad.

Varför vill du göra studien?
Det övergripande syftet är att minska överbehandling utan att öka risken för att inte botas i tid. Men också att standardisera så att vi kan göra lika i hela Sverige och andra länder. Dessutom kan patienten då följas hos sin kontaktsjuksköterska och på så vis få bättre kontinuitet.

Hur kan din forskning få betydelse för de som drabbas av prostatacancer?
Studien kommer att ge ökad kunskap om när det är motiverat med botande behandling. Onödiga behandlingar kan minska och färre män behöver genomgå kurativ behandling med efterföljande biverkningar som impotens och urinläckage.

Senast uppdaterad 13 oktober 2021