Foto: Sjukhusfotografen Danderyds sjukhus.
Namn: Tobias Nordström.
Född: 1976.
Titel: Forskare, överläkare.
Arbetar vid: Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus.
Forskningsprojekt: Stockholm3MR.
Bidrag från Prostatacancerförbundet: 900 000 kronor.
Vad forskar du om?
– Som forskare är jag verksam vid Karolinska Institutet och vi utvärderar verktyg för att bättre diagnostisera prostatacancer. Mitt fokus de senaste åren har varit Stockholm3MR-projektet.
Hur ska bidraget från Prostatacancerförbundet användas?
– I Stockholm3MR-studien undersöker vi om ett blodprov som kallas Sthlm3-testet i kombination med undersökning med magnetkamera (MR) kan användas för diagnostik av prostatacancer och prostatacancerscreening. Vi genomför nu en fortsättning på den studien. Nu prövas hur metoden fungerar när männen efter två år genomgår en ny undersökning. Ett bra screeningprogram innehåller väl strukturerad, upprepad testning..
Hur ska studien göras?
– 12 750 män har redan deltagit i Stockholm3MR och en del av dessa män kommer nu tillbaka efter två till fyra år för att genomgå både PSA-test och Stockholm3-blodprov. De män där proverna visar en förhöjd risk för cancer gör en MR-undersökning. Om något misstänkt syns då tas vävnadsprover. På så sätt kan vi jämföra om det nya blodprovet presterar bättre än det traditionella PSA-provet även vid upprepad provtagning. Vi kan också beskriva hur stor risk det är att män som tidigare haft en låg risk på blodprov och MR vid upprepad undersökning ändå har en behandlingskrävande cancer.
Varför vill du göra studien?
– Vi vill förbättra metoderna för hur prostatacancerscreening kan genomföras. Frågan vi ställer är om ett nytt blodprov och MR-undersökning kan identifiera behandlingskrävande prostatacancer bättre än vad PSA-prov och vävnadsprover gör. Första fasen av studien visar att metoden fungerar väldigt bra som diagnosverktyg. Men för att kunna ta beslut om ett screeningprogram behöver vi veta att metoden fungerar även när det används upprepade gånger.
Hur kan din forskning få betydelse för de som drabbas av prostatacancer?
– Det största hindret för ett nationellt screeningprogram är risken för överdiagnostik i form av att små ofarliga tumörer hittas och behandlas trots att de inte skulle krävt någon behandling. Om våra studier visar att överdiagnostiken kan minska samtidigt som vi inte missar någon cancer som kräver behandling, har ett stort steg mot allmän screening tagits.
Skribent: Lotta Nylander.