Foto: Emma Jussing.
Namn: Thuy Tran.
Född: 1980.
Titel: Docent i experimentell onkologi.
Arbetar vid: Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset.
Forskningsprojekt: Klinisk implementering av ett radioaktivt spårämne för diagnostik av prostatacancer.
Bidrag från Prostatacancerförbundet: 500 000 kronor.
Vad forskar du om?
– Min forskargrupp utvecklar målsökande spårämnen som dels kan användas för avbildning med en särskild typ av kamerateknik som kallas PET dels för att behandla olika typer av cancer. Spårämnet består av en bärarmolekyl som enbart fastnar på cancerceller. På den fästs en isotop laddad med radioaktivitet. Vi framställer också radioaktiva isotoper, både kortlivade som är aktiva någon timme och sådana som är hållbara i flera dagar. Vi är faktiskt den enda forskargrupp i Sverige som utvecklar radioaktiva isotoper av metalliska karaktärer.
Hur ska bidraget från Prostatacancerförbundet användas?
– Studien undersöker en metod för att diagnosticera spridd prostatacancer med PET-teknik. Tillsammans med våra samarbetspartner har vi utvecklat ett spårämne som binder till ett särskilt protein som finns i stora mängder hos patienter med prostatacancer. Studien ska undersöka hur spårämnet fördelas i kroppen och hur bra det är på att hitta tumörer. Det är en fas-1 studie som är det steg i en forskningsstudie när ett läkemedel första gången prövas på människor.
Hur ska studien göras?
– I studien ingår sex till nio patienter. Patienterna injiceras med en noggrant framräknad dos av läkemedlet och sedan scannas de med PET-kamera för att se var läkemedlet tar vägen, hur det fördelar sig i kroppen och hur det binder till proteinet. Om vi upptäcker tumörer görs också biopsi för att verifiera att det vi ser i bilden överensstämmer med mängden protein vi hittat. Fördelen med den här typen av undersökning är att man får en helkroppsbild över hela patienten i en enda bildtagning och att man kan hitta både primärtumör och eventuellt metastaser.
Varför vill du göra studien?
– Information om hur läkemedlet fördelas i kroppen, hur snabbt det tas upp av tumören och hur snabbt det utsöndras i kroppen är väldigt viktig för att vidareutveckla läkemedlet för kliniskt bruk. Vi vill också se läkemedlets förmåga att hitta och fastna på tumörceller. Den data vi får fram i studien kommer att utnyttjas för att räkna fram rätt stråldos till olika organ för att kunna göra bättre dosering i framtida studier.
Hur kan din forskning få betydelse för de som drabbas av prostatacancer?
– Förhoppningsvis kan den leda till att förbättra den diagnostiska noggrannheten och i förlängningen till att fler patienter får nödvändig behandling. Förhoppningen är att metoden är så känslig att vi kan hitta små tumörer som är svåra att ta med biopsi.
Skribent: Lotta Nylander.