Stefan Kuczera

Foto: Privat.

Namn: Stefan Kuczera.
Född: 1984.
Titel: Forskare.
Arbetar vid: Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet.
Forskningsprojekt: Reproducerbara MRT-biomarkörer för prostatacancer med hjälp av artificiella neuronnät.
Bidrag från Prostatacancerförbundet: 351 513 kronor.

Vad forskar du om?
– Jag är fysiker och jag är inriktad på magnetresonanstomografi som är en teknik för att ta bilder inne i kroppen utan att använda obekväma ingrepp eller skadlig strålning. Tekniken används i magnetkameror och jag utvecklar metoder som kan förbättra diagnostiken vid prostatacancer.

Hur ska bidraget från Prostatacancerförbundet användas?
– Vi ska utveckla en AI – artificiella intelligens - som på mycket kort tid kan analysera bildsekvenser som har samlats in med så kallad diffusions-MR. Det är en metod som avbildar hur vattenmolekyler rör sig i kroppen. Rörelsen är beroende på om det är frisk vävnad eller sjuk vävnad. Det är den informationen som är intressant i diffusions-MR. Diffusions-MR används i vården idag men kvaliteten på bilderna skiljer sig åt mellan olika kameror och det saknas därför objektiva mått för att analysera resultaten. Vi har utvecklat en ny metod som gör det möjligt att beräkna objektiva mått oavsett vilken kamera används. Problemet är bara att det kan ta flera timmar att analysera bilderna från varje patient. Men med hjälp av AI kan den tiden kortas till några sekunder. Det är den AI:n som bidraget finansierar. 

Hur ska ni gå till väga?
– Det finns data som kan användas som träningsdata för att utveckla AI:n. Inom ett halvår kommer vi sannolikt att få svar på hur väl den fungerar.

Varför vill du göra studien?
– Det övergripande målet är att förbättra dagens metod. Om vi lyckas kommer varje undersökning ge fler bilder som ger mer information med högre kvalitet och som också visar om cancern är aggressiv och i så fall hur aggressiv.

Hur kan din forskning få betydelse för de som drabbas av prostatacancer?
– Det blir enklare att upptäcka tumörer i ett tidigare skede när de fortfarande går att behandla. Det innebär också mindre överdiagnostik eftersom det trots ett tidigt skede, går att skilja på tumörer som är aggressiva och tumörer som bara behöver övervakas. Det gör att metoden kan användas vid screening.

Skribent: Lotta Nylander.