Niklas Psilander

Foto: Privat.

Namn: Niklas Psilander.
Född: 1975. 
Titel: Docent.
Arbetar vid: Gymnastik och Idrottshögskolan (GIH).
Forskningsprojekt: Ett nytt träningskoncept för att motverka biverkningar av hormonbehandling hos män med prostatacancer.
Bidrag från Prostatacancerförbundet: 1,3 miljoner kronor fördelat på två år.

Vad forskar du om?
– Jag är inriktad på idrottsfysiologi och specialist på muskelfysiologi och kombinationsträning som innebär att man tränar både styrka och kondition vid samma tillfälle.

Hur ska bidraget från Prostatacancerförbundet användas?
– Vi ska undersöka hur ett nytt träningskoncept påverkar muskelstyrka och kondition hos män som har hormonbehandling. Målet är att skapa en träningsform som är lättillgänglig, kostnadseffektiv och lätt att implementera i sjukvården. Samtidigt ska träningen vara effektiv och motverka biverkningarna av behandlingen. Vid varje träningstillfälle tränas först styrka med en så kallad svänghjulsbräda. Där används rotationen på ett svänghjul som motstånd och var och en kan nå max utifrån sin egen kapacitet. Direkt efter styrkeövningen tränas kondition genom intervallpass på en motionscykel, 20 sekunders intensiv cykling och därefter tio sekunders vila. Intervallerna upprepas ungefär 20 gånger. Det verkar räcka med två gånger i veckan, det visar tidigare studier på idrottare. 

Varför vill du göra studien?
– Idén föddes efter att elitaktiva hockeyspelare använt den här träningen och visat goda resultat. Idrottare på den nivån har svårt att förbättra sin styrka eftersom de redan är så vältränade. Det problemet har också män som genomgår hormonbehandling. Eftersom de saknar testosteron bryts deras muskler ner och ersätts med fett, dessutom sjunker konditionen. För att motverka försämringen måste de ta i och träna hårt. Hittills har vi sett bra resultat och nu vill vi undersöka hur vi kan erbjuda alla män med hormonbehandling den här träningen. 

Hur ska studien göras?
– Vi gör först en pilotstudie där sex män genomgår träningsprogrammet två gånger i veckan. Deras utveckling jämförs med en kontrollgrupp på sex män. När studien är avslutad erbjuds männen i kontrollgruppen samma träning. Vi vill dels veta hur effektiv metoden är och om vi behöver justera någonting. Dels hur den kan implementeras i sjukvården. Därefter genomför vi en större studie med cirka 50 män där träningen utförs både på GIH samt på några utvalda testsjukhus. 

Hur kan din forskning få betydelse för de som drabbas av prostatacancer?
– Om metoden är så effektiv som vi tror är målet att den ska finnas på de flesta sjukhus. Förhoppningen är att vi inom bara några år kan hjälpa män så att de kan minska de jobbiga biverkningarna av behandlingen och kunna leva väl.

Skribent: Lotta Nylander.