Lars E Olsson

Foto: Jenny Loftrup.

Namn: Lars E Olsson.
Född: 1960.
Titel: Professor i medicinsk strålningsfysik, Lunds universitet.
Arbetar vid: Instutionen för Translationell Medicin.
Forskningsprojekt: Utveckling av syntetisk CT för att möjliggöra MR-baserad strålbehandling av patienter med höftproteser.
Bidrag från Prostatacancerförbundet: 450 000 kronor.

Vad forskar du om?
– Jag arbetar med strålbehandling vid cancer med särskild inriktning på hur MR-kamera kan användas. MR-kameran ger bilder med hög detaljupplösning av muskler och inre organ och kombineras idag med undersökning med CT, som är en röntgenteknik. CT-bilder används för att beräkna hur strålningen fördelas i kroppen. Vi arbetat med att ta bort CT-undersökningen. Fördelen är att då kan alla bilder tas med MR-kamera vid samma tillfälle vilket skapar mer tillförlitliga bilder. För att ersätta informationen från CT har en teknik utvecklats med maskininlärning som generar syntetiska CT-bilder från MR-bilder.

Hur ska bidraget från Prostatacancerförbundet användas?
– Den här tekniken kan inte användas för patienter som höftproteser vilket är cirka sju procent av dem som har prostatacancer. Skälet är att i en magnetkamera stör metallerna bilderna kring protesen. Vid strålbehandling måste bilden vara geometriskt exakt annars träffar man inte tumören på rätt sätt. Det här projektet syftar till att lösa de problemen.

Hur ska studien göras?
– Vi ska arbeta på två fält. Det ena är att använda den senaste MR-tekniken för att reducera störningarna i bilden. Det andra är att med hjälp av maskininlärning producera samma typ data från syntetiska CT-bilder som vi gör för män utan höftprotes. Utifrån informationen i MR-bilder tränas ett datorprogram att räkna ut hur CT-bilder skulle ha sett ut. Det görs genom att hundratals av kombinationer av MR-bilder och CT-bilder från samma patient matas in i programmet.

Varför vill du göra studien?
– Målet är att alla män som ska strålbehandlas ska få tillgång till den här tekniken oberoende om de har protes eller inte. Det här är en studie där vi där vi vet vad svaret är men där vi behöver utveckla metoderna för att nå dit.

Hur kan din forskning få betydelse för de som drabbas av prostatacancer?
– Genom att stråla enbart med hjälp bilder från MR förväntar vi oss att området som strålas kan göras mindre och att det går att stråla med högre precision än i dag. Biverkningarna kan då minska samtidigt som effekten blir bättre.

Skribent: Lotta Nylander.