Cecilia Hindorf

Genrebild. Foto: Mohamed Hassan, Pixabay.

Namn: Cecilia Hindorf.
Född: 1968.
Titel: Sjukhusfysiker, docent.
Arbetar vid: Karolinska sjukhuset, Nukleärmedicin och Sjukhusfysik. Affilierad till Karolinska Institutet, Molekylär medicin och Kirurgi. 
Forskningsprojekt: Bildtagning med PET för selektion inför behandling med PARP-hämmare av patient med metastaserad cancer. Biodistribution, dosimetri och optimering av diagnostisk bildkvalitet.
Bidrag från Prostatacancerförbundet: 541 000 kronor.

Vad forskar du om?
– Jag är sjukhusfysiker och forskar om radioaktiva läkemedel, både om hur de kan användas för diagnostik och för behandling.

Hur ska bidraget från Prostatacancerförbundet användas?
– För att undersöka om bilder tagna med en så kallad PET-kamera – en kamera som visar var det finns radioaktivitet i kroppen - kan användas för att välja ut vilka patienter med prostatacancer som har nytta av en grupp cancerläkemedel som heter PARP-hämmare. PARP-hämmare gör att cancerceller dör genom att ett enzym blockerar reparation av DNA-skador och det används vid flera olika typer av cancer. Men det hjälper inte alla. I studien använder vi ett nytt radioaktivt läkemedel som är utvecklat för att söka sig till de områden där det finns cancer. Det sprutas in i kroppen och på bilderna går det sedan att se var det finns ansamlingar av radioaktivitet. På de platserna finns det då också cancer. 

Varför vill du göra studien?
– I förlängningen utvecklar vi den här metoden för att patienter ska slippa en verkningslös behandling med oönskade biverkningar och få möjlighet att istället genomgå en behandling de har nytta av. Det är också samhällsekonomiskt viktigt eftersom PARP-hämmare är dyrt. 

Hur ska studien göras?
– Det här är en del i ett större forskningsprojekt och i den här delen analyseras bilder från 20 patienter med metastaserad prostatacancer. Innan bilderna tas injiceras patienterna med det radioaktiva läkemedlet och vi tar bilder av hur läkemedlet fördelas i kroppen. Varje patient kommer att genomgå̊ en PET-undersökning innan deras cancerbehandling startar och efter tre månaders behandling. Genom att analysera bilderna kan vi sedan avgöra om patienternas cancerbehandling har haft effekt. Om platserna i kroppen där det funnits en stor mängd radioaktivitet har blivit mindre, har behandlingen haft effekt.

Hur kan din forskning få betydelse för de som drabbas av prostatacancer?
– Förhoppningsvis leder det till att den enskilda patienten snabbare får rätt behandling för sin sjukdom och får ökad chans till överlevnad. Det här är ett steg mot det som kallas precisionsmedicin där diagnos, behandling och uppföljning utgår från patientens individuella förutsättningar.

Skribent: Lotta Nylander.