Rimma Axelsson

Namn: Rimma Axelsson.
Född: 1960.
Titel: Professor i nukleärmedicin, överläkare.
Arbetar vid: Karolinska Universitetssjukhuset.
Forskningsprojekt: PET/DT som biomarkör för selektion för behandling med PARP-hämmare av patienter med kastrationsresistent prostatacancer. 
Bidrag från Prostatacancerförbundet: 790 000 kronor.

Vad forskar du om?
– Jag forskar om huruvida nya radioaktivt märkta läkemedel kan användas för att välja rätt patient till rätt behandling. Det innebär en process i två steg. Först skickas en spårsubstans med radioaktivitet in i kroppen och bilder av hela kroppen tas med en så kallad PET-kamera för att hitta tumörer. I nästa steg kan samma spårsubstans kopplas antingen till cytostatika eller till en annan starkare radioaktiv isotop och användas för att leverera själva behandlingen.

Hur ska bidraget från Prostatacancerförbundet användas?
– Vi ska testa om en specifik radioaktivt märkt spårsubstans kan användas för att hitta cancerceller känsliga för ett läkemedel som heter PARP-hämmare. PARP är ett enzym som kan bidra till att cancerceller lagas och överlever cytostatika. Reagerar cancercellerna på PARP-hämmare kan de behandlas med läkemedel som gör att de dör. 

Varför vill du göra studien?
– Behandling med PARP-hämmare har visat sig vara mycket effektivt vid spridd prostata-, äggstocks- och bröstcancer. Men tyvärr hjälper den bara 40 procent av de som behandlas. Det beror på att de nuvarande metoderna för att hitta PARP-känsliga tumörer är bristfälliga. Idag tas ett vävnadsprov för att avgöra om patientens tumör kan svara på behandling med PARP-hämmare. Men mor- och dottertumörer kan skilja sig åt vilket innebär att bara ett prov kan vara otillräckligt och det är inte möjligt att ta vävnadsprover från alla dottertumörer, som kan vara oräkneliga.

Hur ska studien göras?
– I första steget ska vi fastställa metodens pålitlighet. Det gör vi genom att jämföra våra bildbaserade resultat med dagens rutin, det vill säga analyser av vävnadsprover. I nästa steg utreder vi om det också går att bedöma effekten av behandlingen på ett tidigt stadium. Sammanlagt 20 patienter med spridd prostatacancer ingår.

Hur kan din forskning få betydelse för de som drabbas av prostatacancer?
– Lyckas vi identifiera de patienter som har mest nytta av behandling med PARP-hämmare besparas cancersjuka människor verkningslösa behandlingar. Samtidigt missar vi inte patienter som har nytta av behandlingen. Dessutom kan det göra sjukvården mer kostnadseffektiv. 

Om er forskning visar de resultat ni hoppas på, när kan metoden då finnas i vården?
– Vår studie är en pilotstudie och det kommer dröja minst tre till fem år efter att studien avslutats innan metoden kan användas på sjukhus.

Skribent: Rimma Axelsson.