Jenny Persson
Foto: Privat.
Namn: Jenny Persson.
Född: 1964.
Titel: Professor i tumörbiologi.
Arbetar vid: Inst. För molekylärbiologi.
Forskningsprojekt: Utveckling av precisionsbiomarkör för behandlingsuppföljning av metastaserad prostatacancer.
Bidrag från Prostatacancerförbundet: 500 000 kronor.
Vad forskar du om?
– Jag är specialiserad på prostatacancer med metastasering och särskilt när metastaserna har spridits till skelettet. Jag forskar om biomarkörer som kan ge tidigare diagnostik som kan användas för att följa upp cancerbehandling under tiden som man ger läkemedel. Jag utvecklar också nya läkemedel som riktas mot benmetastasering.
Hur ska bidraget från Prostatacancerförbundet användas?
– Studien handlar om hur man genom blodprov kan upptäcka cancerceller hos män med metastaserad prostatacancer. Vi ska pröva en antikropp som reagerar på ett särskilt protein som heter PSMA och som finns i större mängd på prostatacancerceller. Antikroppen känner igen och binder till cancerceller och kan användas för att undersöka om det finns cancerceller i blodet. Samtidigt utvecklar vi en AI-modell som analyserar blodproven och räknar fram hur många cancerceller som finns. Dessutom ska vi ta ut cancerceller och analysera deras genetiska uppbyggnad för att se om de reagerar på läkemedlet patienten får.
Varför vill du göra studien?
– Det behövs nya metoder för att upptäcka spridd cancer som komplement till dagens olika typer av röntgenundersökningar. Att regelbundet röntga hela kroppen utsätter patienten för strålning – som kan få cancern att växa. Det är dessutom dyrt och finns till exempel inte i fattiga länder. Det här är en billig metod som kan användas för diagnostik och som också följer upp effekterna av behandlingen.
Hur ska studien göras?
– Vi använder blodprover från 50 patienter med spridd prostatacancer för att testa hur antikroppen binder till PSMA. Antikroppen behöver förbättras, just nu är den lite för tung. Vi ska också träna upp AI-modellen att göra korrekta beräkningar. Vi samarbetar med flera olika kompetenser; kemister, röntgenläkare, onkologer och AI-experter. Jag hoppas vi är klara om två år och att metoden då används som ett komplement till röntgenundersökning.
Hur kan din forskning få betydelse för de som drabbas av prostatacancer?
– Patienternas livskvalitet kan förbättras genom att vi kan följa dem tätare med blodprov än med röntgenundersökningar och för att man får mer precis information om sjukdomen. Nu får många patienter en cocktail av läkemedel eftersom man är osäker på vilken behandling som hjälper. Men om vi från början vet att patienten inte kommer att svara på vissa läkemedel kan man i god tid ge utesluta dem. Eftersom metoden är billig kan den dessutom göra stor skillnad i fattiga länder.