Marcus Westerberg
Foto: Privat.
Namn: Marcus Westerberg.
Född: 1990.
Titel: Docent, Postdoc.
Arbetar vid: Institutionen för kirurgiska vetenskaper, Uppsala universitet.
Forskningsprojekt: Statistiska modeller till Nya Ratten.
Bidrag från Prostatacancerförbundet: 250 000 kronor.
Vad forskar du om?
– Jag är matematiker och statistiker i grunden och forskar om prostatacancer och kolorektalcancer. Min forskning handlar om tidig upptäckt, diagnostik och behandling samt progression och överlevnad.
Hur ska bidraget från Prostatacancerförbundet användas?
– Nationella prostatacancerregistret (NPCR) utvecklar en ny patientportal som heter Prostatacancerstatistik. Syftet är att göra det enkelt för patienter att på individnivå se prognosen för deras sjukdom. Männen ska själva kunna mata in olika värden som till exempel hur sjukdomen såg ut när behandlingen påbörjades, PSA-nivåer och eventuella komplikationer. Baserat på den informationen får man en prognos för hur stor risken för att avlida av sin cancer är. Nu fokuserar vi på patienter som genomgått operation och strålning, de vanligaste behandlingarna och vi siktar på att första versionen ska vara klar hösten 2026. Därefter planerar vi att utveckla verktygen så att också män som genomgått andra behandlingar ska kunna använda det.
Varför vill du göra projektet?
– Målet är att förbättra patienters förståelse för sin sjukdom och ge ett stöd i samtalen mellan läkare och patient. Det finns många män som är nyfikna på sin sjukdom. De kan till exempel ha gjort ett PSA-test innan de träffar läkaren och vill veta vad det innebär. De kan ha blivit opererade och undrar nu hur deras prognos har förändrats. Jag tycker också att det här är ett sätt att ge tillbaka till patienterna som har bidragit med en massa information till våra register och vår databas. Det är ett fint sätt att knyta ihop säcken.
Hur ska studien göras?
– Grunden är en databas som jag och forskargruppen jag ingår i byggt upp. Den innehåller data från samtliga män folkbokförda i Sverige som fyllt minst 30 år någon gång mellan 1998 och 2024. Databasen innehåller bland annat information om användning av läkemedel, diagnoser och dödsorsaker. I databasen finns också information om ca 250 000 män med prostatacancer, deras behandlingar och runt 11 miljoner PSA-värden. Genom den stora mängden information kan vi få fram prognoser på individnivå.
Hur kan din forskning få betydelse för dem som drabbas av prostatacancer?
– Dels kan det vara en hjälp i mötet mellan läkare och patient. Men en annan aspekt är att många män överskattar risken att dö i prostatacancer. Det vill vi lyfta fram och då kunna säga; ge inte upp nu utan ta hand om dig.
Här kan du läsa mer om den nya patientportalen Prostatacancerstatistik.
Skribent: Lotta Nylander.