Jonas Wallström

Foto: Privat.

Namn: Jonas Wallström
Född: 1976
Titel: Docent, Överläkare
Arbetar vid: Sahlgrenska Universitetssjukhuset, avdelningen för buk- och kärlradiologi
Forskningsprojekt: Att utveckla och träna AI för att diagnosticera prostatacancer på screening MR.
Bidrag från Prostatacancerförbundet: 300 000 kronor.

Vad forskar du om?
– Jag är röntgenläkare och forskar om hur man kan använda magnetkamera i screening för prostatacancer. Jag är också djupt engagerad i organiserad prostatacancertestning (OPT) och den så kallade G2-studien. G2-studien är en stor studie vid Göteborgs universitet som undersöker hur blodprov i kombination med magnetkamera och biopsi kan användas för att upptäcka farlig prostatacancer tidigt.

Hur ska bidraget från Prostatacancerförbundet användas?
– Vi ska träna en AI att hitta prostatacancer i bilder tagna med magnetkamera. Första steget är att träna AI:n på MR-bilder där eventuell känd cancer har ritats in av en läkare, nästa steg är att testa om AI:n kan diagnosticera cancermisstänkta förändringar på bilder den inte tidigare sett. AI:n behöver också kunna utesluta cancermisstanke. Idag är det ungefär två tredjedelar av männen som inte har några fynd på sina MR-bilder men alla bjuds in igen efter ett visst antal år för en ny screeningomgång. Tanken är att de som inte har misstänkta förändringar inte behöver kontrolleras lika ofta. Istället kan man fokusera mer på dem där det finns misstänkt cancer.

Hur kommer testningen att gå till?
– I G2-studien används magnetkamera som steg två om PSA-provet är för högt. Först om man på MR-bilden ser något misstänkt går man vidare och gör biopsier. Fördelen med den processen är att om det inte finns någon cancer undviks biopsier och att biopsierna kan tas exakt där det kan finnas tumörer. Den metoden gör att vi hittar mer farlig cancer jämfört med att göra biopsier direkt efter högt PSA-värde, som tidigare var det vanliga tillvägagångssättet.

Varför vill du göra studien?
– Syftet är att med hjälp av artificiell intelligens förbättra prostatacancerdiagnostiken i ett framtida screeningprogram. Att ta hjälp av AI är sannolikt helt nödvändigt för att kunna införa screening, med tanke på hur många undersökningar som kommer att behövas och för att det ska bli likvärdiga bedömningar över hela landet.

Hur ska studien göras?
– Vi har en databas med bilder från över 6 000 undersökningar och uppföljande biopsier som kommer från G2-studien. Vi har alltså ett starkt facit som vi kan lita på. Mot facit tränas algoritmer att analysera MR-bilder. Inom två år räknar vi med att algoritmen både kan hitta farlig cancer och klara av att sortera bort fall utan misstänkta förändringar.

Hur kan din forskning få betydelse för dem som drabbas av prostatacancer?
– Vi jobbar ju för tanken att systematiskt screena män för att kunna hitta farlig cancer i tid. Tidigare har ett stort hinder varit att för mycket ofarlig cancer skulle hittas. Den risken kan halveras genom att använda magnetkamera men då krävs stora resurser för att korrekt analysera bilderna. AI kan bli det verktyg som stöttar röntgenläkaren att göra tillförlitliga bildanalyser och därmed göra att screening blir möjligt.

Skribent: Lotta Nylander.