Sverige i framkant gällande forskning om prostatacancerdiagnostik och screening

– Behovet av införande av screening är stort. Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancersjukdom och var femte man insjuknar i prostatacancer. Bredvid mannen finns också familj, vänner och närstående som drabbas. Många äldre män har vänner som tyvärr har sjukdomen fastän de själva inte vet om det. Varje år får cirka 1 800 män beskedet att de har en redan spridd prostatacancer och att sjukdomen utvecklats för långt för att botande behandling kan vara möjlig. Det beskedet vill ingen få och inte heller behöva tala om för sina barn, sin partner eller sina nära vänner, säger Olov Berggren, generalsekreterare Prostatacancerförbundet.

Den viktigaste åtgärden för att motverka att prostatacancer hinner sprida sig är tidig upptäckt. Prostatacancerförbundet har därför under många år föreslagit och arbetat för införande av allmän screening. Äntligen har det kommit säkrare diagnosmetoder som minskar överdiagnostiken, vilket gör att screening kan införas. Prostatacancerförbundet vill att detta sker, och hoppas på ett införande så snart alla tester av de nya metoderna är genomförda.

En av de läkare som nära följt utvecklingen av diagnostik och pågående screeningstudier, och som kan visa vägen till ett nationellt screeningprogram är professor och överläkare Ola Bratt, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet. Han skriver i sin artikel på Läkartidningen.se att forskningen inom prostatacancerdiagnostik har gjort betydande framsteg, framför allt i Sverige. Nya metoder, såsom magnetkameraundersökningar (MR) och blodprov, har ökat precisionen i diagnos av potentiellt allvarlig prostatacancer. MR-undersökningar används som ett första steg för män med höga PSA-värden och minskar överdiagnostik. Nya blodprov, som det svenska Stockholm3-testet, har potential att förbättra diagnostiken när de kombineras med klinisk information.

Oorganiserad testning är inte effektiv och socioekonomiskt jämlik

Han skriver också att oorganiserad testning är ineffektiv och medför större risk för överdiagnostik. Dessutom är den socioekonomiskt ojämlik. De flesta män som utreds enligt Capio S:t Görans modell har tagit ett PSA-prov på eget initiativ, inte på grund av klinisk misstanke. Detta är mycket vanligt, trots att Socialstyrelsen i likhet med nästan alla andra sjukvårdsmyndigheter avråder från screening för prostatacancer.

Organiserad testning inom ett screeningprogram är mer effektivt och minskar risken för överdiagnostik. Studier visar att screening med PSA-prov i kombination med vävnadsprov minskar dödligheten av prostatacancer, även om överdiagnostik är en utmaning. Den svenska forskningen har även visat att screeningintervaller kan anpassas till individens risk baserat på PSA-värden, vilket skulle minska antalet tester för många män. Forskare i Göteborg och Finland undersöker om moderna diagnostiska metoder kan minska överdiagnostik med bibehållen effekt på dödligheten.

Dödligheten kan minskas i samma utsträckning som mammografi

För att vara effektiv måste testning för prostatacancer genomföras inom ett organiserat screeningprogram. Svensk forskning har visat att symtomfria män bör börja testa sig vid 50‒55 års ålder och sedan fortsätta att testa sig med några års intervall för att påtagligt minska risken för att dö av prostatacancer. Stora randomiserade studier visar att screening av män mellan 50 och 70 år med PSA-prov i kombination med systematiska vävnadsprov kan minska den cancerspecifika dödligheten minst lika mycket som screening med mammografi, men till priset av betydande överdiagnostik.

Europiska Unionen rekommenderar medlemsländer att utvärdera organiserad screening för prostatacancer. I Sverige har flera regioner börjat erbjuda organiserade prostatatester, vilket har fått stor uppmärksamhet i Europa. Sverige ligger i framkant när det gäller forskning om prostatacancerdiagnostik och screening och anses vara internationell ledare. Målet om ett evidensbaserat screeningprogram närmar sig.

Olov Berggren
Generalsekreterare
olov@prostatacancerforbundet.se