Diskussionen om hur det är att vara anhörig kom igång snabbt och på ett lätt och otvunget sätt meddelar Evy. Alla bidrog med sin syn på att vara anhörig, någon lite mer och någon lite mindre men alla var överens om att det är jobbigt att vara anhörig och det var främst oron över hur det kommer att gå för den som är drabbad av prostatacancer.
Det blev även diskussion om de olika behandlingarna som den drabbade genomgått och vilka problem det blivit efteråt. Träffen upplevdes positivt och någon tyckte att det kändes skönt att veta att man inte är ensam i sin situation och att kunna tala om det på ett enkelt sätt. Efter en god fika och trevlig eftermiddag blev det bestämt att vi ska träffas en gång till denna termin.