Föreläsning - I kärlek och sorg

I Kärlek och sorg

Med de orden som inledning hälsade Bröstcancerföreningen Helen Ors och Prostatacancerföreningen Jan Holgersson välkomna till gemensam föreläsning av journalisten Lolo Tode Palm. Under föreläsningen berättade hon om hur hon och maken Uno tog sig igenom tiden med Unos sjukdom. Det började i januari 2015 när Uno fick besked att han hade obotlig prostatacancer till hans död 3,5 år senare.  Några reflektioner efter Unos bortgång finns också med i boken ”I kärlek och sorg” som Lolo skrivit.

Under en längre tid hade Uno ont i ryggen. Efter 1 är av undersökningar med fortsatt värk, togs beslut om PSA prov. Det visade sig vara 262 och Uno fick beskedet att det var en elak obotlig prostatacancer med metastaser, det vill säga dottertumörer med spridning, därav värken.

Några av ledorden från dagens berättelser och hennes dagboksanteckningar.

• Följ med patienten vid provtagningar och läkarbesök. 2 personer uppfattar och minns mer än 1. Kanske hjälp behövs på hemvägen.

• Alla har rätt till en ny bedömning av sjukdomen. Se om eller hur svaren skiljer sig åt från prover och röntgen.

• Fråga vad det betyder, fråga vad som sägs så att ni förestår budskapet. Varför gör ni så?  Vad betyder den behandlingen?

• Avgör till vem och hur ni skall informera om sjukdomen.

• Fråga hur den drabbade har det och berätta hur du upplever det själv. Tro inte att alla har samma känslor och tankar som du.

• Ta smärtstillande när det behövs.

• Gör behandlingsdagarna till utflykter, passa på att göra något roligt. Titta på konst, besök museer eller något som intresserar för dagen.

• Gör skillnad på vad ni vill och vad ni kan göra tillsammans. Skillnaden blir kanske större vartefter tiden går.

• Våga prata om det svåra. Ta hjälp av en kurator för att få en bra start. Hur vill jag vårdas och dö? Hur vill jag begravas? Detta är bra och gäller för båda, det finns inget som säger att den som är sjukast dör först. Skriv ner era tankar och önskemål och berätta för anhöriga var de kan hitta dokumenten.Sätt av gemensam tid för samtal och se till att ni inte blir störda. Gå igenom era minneslistor med funderingar runt försäkringar, husets drift och skötsel, tillgång till konton, lösenord till digitala hjälpmedel mm.

• Var beredd; efter döden kommer byråkratin med mängder papper och dokument!

Sen kommer vardagen så sakta tillbaka med nya tankar och hopp. Lolos svärfar fick prostatacancer vid 77 års ålder han dog med sjukdomen 14 år senare. Lolos man Uno fick sjukdomen 56 är gammal och dog 3,5 år senare. Hur drabbas barn och barnbarn? Det kan vara en tröst att veta att det idag finns behandlingar och mediciner som är mycket bättre än vad de var 2015.  Lolas slutord; Det är en trösta att veta att det nya ger hopp om att leva många år med sjukdomen utan att den medför döden. 50 deltagare tackade Lolo med en varm applåd.

Ta ditt PSA i tid och ta emot den behandling som erbjuds, alternativet är att du kanske får ta smällen senare i livet.

Som avslutning tackades Lolo med en present från Helen Ors och Jan Holgersson.