Om sjukdomen

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Varje år drabbas över 11 000 män i landet. Många är över 70 år när tumören upptäcks och sjukdomen är ovanlig före 50 års ålder.

Prostatacancer är vanligast i länder som Skandinavien och USA och mer ovanligt i exempelvis Kina och Japan. Tio procent av prostatacancern i Sverige är ärftlig men mycket tyder på att livsstil och miljö har stor betydelse för sjukdomens uppkomst

Inga tidiga symptom

Det är vanligt att män som har svårt att tömma blåsan eller kissar ofta oroar sig för prostatacancer, men problem med vattenkastningen beror oftast på godartad prostataförstoring och inte på cancer.

Symtom som kan orsakas av prostatacancer

Prostatacancer ger i ett tidigt stadium ofta inga symtom alls. Sjukdomen märks sällan innan den utvecklats långt, ibland för långt för att kunna botas. Sjukdomen kan emellertid orsaka dessa problem:

• Svårigheter att urinera

• Behov av att urinera ofta

• Smärta vid urinering

• Blod i urinen

Vart och ett av dessa symtom behöver inte vara prostatacancer utan kan ha andra orsaker. Det är därför viktigt att låta undersöka sig. I väntan på ett nationellt screeningsystem rekommenderar Prostatacancerförbundet alla män mellan 50 och 75 att begära att få testa sitt PSA. Om sjukdomen finns nära i släkten bör man göra det redan från 45 års ålder.

OPT-organiserad prostatacancer testning

I Region Kalmar län startade man under 2025, att under organiserade former, erbjuda alla män som det året blev 50 (födda 1975) att lämna ett prov. Detta ska sedan successivt årligen utökas att omfatta män i åldern mellan 50-74. Du måste aktivt tacka ja till erbjudandet. Läs mer på regionens webbsida: OPT

Prostatacancer upptäcks tidigare

Men prostatacancer kan upptäckas tidigt med hjälp av ett speciellt blodprov, ett så kallat PSA-prov. ( Prostata Specifikt Antigen ). Det måste också tas vävnadsprover ( biopsier ) för att diagnosticera en prostatacancer.

Diagnosticeringen och behandlingen av prostatacancer har blivit mycket bättre de senaste två decennierna. Det beror till stor del på PSA- provet och att det allt oftare görs på symptomfria män i medelåldern.

Tidigare var andelen fall där cancern hann sprida sig till skelettet 33 procent, idag ligger den på 10 procent, säger Bill Pettersson.

Oönskade bieffekter av behandling

Eftersom prostatacancer växer så långsamt är det inte all cancer som behöver behandlas. Behandling av prostatacancer sker efter noggrant övervägande. Behandling i form av operation eller strålbehandling botar de flesta men kan ge oönskade bieffekter som är övergående eller långvariga.

Många får problem med erektionen, en del får besvär med ändtarmen eller får behov av att kasta vatten oftare. Några kan få urinläckage.

PSA-prov avslöjar tumörer

– men att ta provet är inget självklart val.

PSA är en förkortning av ”prostataspecifikt antigen” – ett ämne som produceras i prostatakörteln och utsöndras i mannens sädesvätska. Ett förhöjt PSA- värde i blodet kan vara ett tecken på prostatacancer, men det är långt ifrån säkert. Om ökningen av PSA-halten är liten, är det mer troligt att den beror på en godartad prostataförstoring.

Fördelen med att göra ett PSA-prov är att prostatacancer kan upptäckas och behandlas tidigt. Nackdelen är att många av de tumörer som hittas med PSA- prov, sannolikt inte skulle ha gett några allvarliga symptom under mannens livstid.

Mannen får en cancerdiagnos som han måste leva med under lång tid med allt vad det innebär av oro och provtagningar. Men det är fullt möjligt att cancern aldrig skulle ha påverkat hälsan i någon större utsträckning, säger Bill Pettersson. Därför rekommenderar Socialstyrelsen att alla män som överväger att ta PSA-prov ska informeras om för- och nackdelarna. På så sätt kan de själva aktivt besluta att ta provet eller att avstå.

Broschyren ”Om PSA- prov för att upptäcka tidig prostatacancer” finns till hands på mottagningar där män kan ställas inför den här valsituationen. Männen får givetvis också stöd av läkare i sitt beslut.

Vilka är det då som kan hamna i en valsituation? Bill Pettersson konstaterar att det inte är de som har symptom eller anlag i släkten – de bör ta provet. Inte heller gäller det äldre män eftersom cancern utvecklas så långsamt att den oftast inte hinner påverka hälsan.

Göra ett PSA-prov? 

1. Information först Symtomfria män som önskar en prostatakontroll bör få information om för- och nackdelar med PSA-testning, till exempel via 1177:s sida om PSA-prov. Män som inte tagit del av informationen bör inte PSA-testas.

2. Vem som bör överväga testning Det är främst män mellan 50 och 75 år som bör överväga PSA-testning. Före 50 år är prostatacancer sällsynt. Män med en far eller bror som fått prostatacancer före 55 års ålder kan överväga att börja redan vid 40 år.

3. Män med kort förväntad livslängd Symtomfria män med förväntad kvarvarande livstid under 10–15 år bör avrådas från PSA-testning. Om de önskar en prostatakontroll kan de erbjudas palpation utan PSA-prov.

4. Gränsvärden för remiss till urolog Vid PSA över följande värden bör man remitteras enligt standardiserat vårdförlopp (SVF):

• Under 70 år: PSA ≥ 3,0 µg/l

• 70–80 år: PSA ≥ 5,0 µg/l

• Över 80 år: PSA ≥ 7,0 µg/l

Män som tar 5-alfareduktashämmare bör remitteras vid halva dessa värden. Vid PSA över 10 µg/l räcker ett enda värde för remiss.

5. Testintervall för symtomfria män

• PSA under 1,0 µg/l upp till 65 år: test var 6:e år

• PSA under 1,0 µg/l över 65 år: ingen ytterligare testning

• PSA 1,0–2,9 µg/l: test vartannat år upp till 74 år

• Ökning med mer än 1 µg/l sedan förra provet: nytt test efter 1 år

6. Palpation Män som PSA-testas bör också erbjudas prostatapalpation.

Sammanfattningsvis bygger rekommendationerna på en individuell bedömning där för- och nackdelar vägs mot varandra, och där förväntad livslängd och familjehistoria spelar stor roll.

Läs mer om Blodprov-PSA på 1177-Kalmarlän.

Har du funderingar och frågor? Ställ dem till Prostatacancerförbundets chatbot!