Prostatacancer hittas allt tidigare. Trots att prostatacancer inte ger några symptom i ett tidigt skede upptäcks den allt tidigare och kan behandlas framgångsrikt.
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Varje år drabbas drygt 10 000 män i landet. Merparten är över 70 år när tumören upptäcks och sjukdomen är mycket ovanlig före 50 års ålder.
Prostatacancer är vanligast i länder som Skandinavien och USA och mer ovanligt i exempelvis Kina och Japan. Tio procent av prostatacancern i Sverige är ärftlig men mycket tyder på att livsstil och miljö har stor betydelse för sjukdomens uppkomst.
Att vi äter så mycket animalisk föda, exempelvis rött kött, är sannolikt ett av skälen till att så många i vårt land drabbas. Brist på d-vitamin på grund av för lite solljus, kan också ha betydelse för att utveckla prostatacancer, säger Bill Pettersson, överläkare på urologiska kliniken vid Kirurgi- och onkologicentrum, Landstinget i Östergötland.
Inga tidiga symptom
Det är vanligt att män som har svårt att tömma blåsan eller kissar ofta oroar sig för prostatacancer, men problem med vattenkastningen beror oftast på godartad prostataförstoring och inte på cancer.
Prostatacancer i ett tidigt skede brukar inte ge några symptom. Sjukdomen utvecklas oftast långsamt, det kan ta 10- 15 år innan den sprider sig eller börjar ge symptom och då kan den sällan botas, säger Bill Pettersson.
Prostatacancer upptäcks tidigare
Men prostatacancer kan upptäckas tidigt med hjälp av ett speciellt blodprov, ett så kallat PSA-prov. ( Prostata Specifikt Antigen ). Det måste också tas vävnadsprover ( biopsier ) för att diagnosticera en prostatacancer.
Diagnosticeringen och behandlingen av prostatacancer har blivit mycket bättre de senaste två decennierna. Det beror till stor del på PSA- provet och att det allt oftare görs på symptomfria män i medelåldern.
Tidigare var andelen fall där cancern hann sprida sig till skelettet 33 procent, idag ligger den på 10 procent, säger Bill Pettersson.
Oönskade bieffekter av behandling
Eftersom prostatacancer växer så långsamt är det inte all cancer som behöver behandlas. Behandling av prostatacancer sker efter noggrant övervägande. Behandling i form av operation eller strålbehandling botar de flesta men kan ge oönskade bieffekter som är övergående eller långvariga.
Många får problem med erektionen, en del får besvär med ändtarmen eller får behov av att kasta vatten oftare. Några kan få urinläckage.
PSA-prov avslöjar tumörer
– men att ta provet är inget självklart val.
PSA är en förkortning av ”prostataspecifikt antigen” – ett ämne som produceras i prostatakörteln och utsöndras i mannens sädesvätska. Ett förhöjt PSA- värde i blodet kan vara ett tecken på prostatacancer, men det är långt ifrån säkert. Om ökningen av PSA-halten är liten, är det mer troligt att den beror på en godartad prostataförstoring.
Fördelen med att göra ett PSA-prov är att prostatacancer kan upptäckas och behandlas tidigt. Nackdelen är att många av de tumörer som hittas med PSA- prov, sannolikt inte skulle ha gett några allvarliga symptom under mannens livstid.
Mannen får en cancerdiagnos som han måste leva med under lång tid med allt vad det innebär av oro och provtagningar. Men det är fullt möjligt att cancern aldrig skulle ha påverkat hälsan i någon större utsträckning, säger Bill Pettersson. Därför rekommenderar Socialstyrelsen att alla män som överväger att ta PSA-prov ska informeras om för- och nackdelarna. På så sätt kan de själva aktivt besluta att ta provet eller att avstå.
Broschyren ”Om PSA- prov för att upptäcka tidig prostatacancer” finns till hands på mottagningar där män kan ställas inför den här valsituationen. Männen får givetvis också stöd av läkare i sitt beslut.
Vilka är det då som kan hamna i en valsituation? Bill Pettersson konstaterar att det inte är de som har symptom eller anlag i släkten – de bör ta provet. Inte heller gäller det äldre män eftersom cancern utvecklas så långsamt att den oftast inte hinner påverka hälsan.
De som hamnar i valsituationen är män i åldern 50 – 75 år. Ofta har de någon bekant eller släkting som drabbats och är nu oroliga för egen del, säger Bill Pettersson.
Göra ett PSA-prov?
Nej, om du är:
Kanske, om du är:
Ja, om du:
(Ovanstående text ur Hälsotecken, ett magasin från Landstinget i Östergötland, nr 1 april 2008)
Läs mer om Blodprov-PSA på 1177-Kalmarlän.
Har du funderingar och frågor? Ställ dem till Prostatacancerförbundets chatbot!