När diagnosen har kommit, man har kommit hem och sitter med kaffekoppen i handen och tittar på sin käresta, ja då inser båda att livet har tagit sig en ny vändning. En vändning som för de allra flesta inte är i en positiv riktning.
När diagnosen är fastställd och det inte finns någon återvändo börjar kampen mot cancern. Detta oberoende av om behandlingen består av en operation, en strålning eller cellgiftsbehandling. För de som är ensamma i livet kan det vara en mycket tuff situation, även om vården erbjuder olika former av samtal, men även om man är två kan det vara tufft. Inte alls konstigt om båda parter känner sig vilsna, ungefär som två kycklingar i ett påskägg.
Stöttning
För de som har en käresta, en sambo eller liknande behöver det inte vara enklare men då finns i alla fall en person att prata med. En person som kan stötta och hjälpa till. Fast den personen är kanske i lika stort behov att få prata om sina frågor och funderingar, få stöd och peppning som den person som fått diagnosen.
För att kunna vara med och stötta den personen har Prostatacancerförbundet startat en närståendeverksamhet. Iniativtagare är Lolo Tode Palm vars man gick bort i prostatacancer för några år sedan.
Läs mer om Prostatatacancerförbundets närståendeverksamhet: Närstående
Östergötland
Är du närstående och vill hjälpa andra närstående? Eller är du närstående och vill ha hjälp? Skicka ett mail till info@pcfost.se