Pressmeddelande – 10 Maj 2022 / Dags för svensk sjukvård att byta diagnosmetod!
Vid riktad transperineal biopsi placeras färre nålstick på noggrant inriktade ställen. Foto: Koelis.
Varje år genomgår män i Sverige omkring 20 000 prostatabiopsier varvid vävnadsprovet tas med ett större eller mindre antal nålstick. Nästan alla utförs med den traditionella transrektala metoden, via ändtarmen. Cirka 3–6 procent av dessa biopsier, kanske fler, bedöms leda till allvarliga infektioner och livsfarlig sepsis som ett antal män avlider av varje år. Bland dem som tillfrisknar från sepsis ökar risken att få en stroke även lång tid efteråt.
– Majoriteten av de tiotusentals prostatabiopsier vården har gjort, och gör, varje år utförs på samma riskfyllda sätt. Samtidigt blir det allt vanligare med resistenta bakterier i tarmen. Vi måste därför ändra metod och lösningen finns redan. Vi vill att svensk sjukvård snarast går över till provtagning med transperineala biopsier, säger Kent Lewén, ordförande i Prostatacancerförbundet.
Prostatacancerförbundet har tagit fram en rapport för att lyfta den viktiga frågan om prostatabiopsier. Rapporten tar bland annat upp:
Hittills har den dominerande metoden varit att ta prostatabiopsin transrektalt, via ändtarmen. Eftersom denna är fylld av bakterier ökar risken för efterföljande infektion. Vid denna traditionella metod för prostatabiopsier ges antibiotika i förebyggande syfte. I de fall allvarliga infektioner och sepsis ändå skulle bli följden måste mycket starka antibiotika sättas in. Eftersom resistensen hos E. coli-bakterier under de senaste åren har ökar markant talar starka skäl för att frångå den transrektala metoden.
– Prostatacancerförbundet anser med stöd av forskningen och EU:s rekommendation att transperineal biopsi ska vara huvudmetod för prostatabiopsier i Sverige. Eftersom transperineal biopsi görs genom desinficerad hud är den renare och säkrare än transrektal biopsi. Ingen förebyggande antibiotika behövs och risken är ytterst liten för sepsis, blodpropp eller andra infektioner, säger Kent Lewén.
Sepsis kan bli livsfarligt på kort tid. Sjukhusvård krävs omedelbart. Dödligheten stiger med sju procent för varje timme som behandling med kraftiga antibiotika dröjer. Utöver risker och personligt lidande uppkommer kostnader när insjuknade i sepsis ska behandlas. Enligt Socialstyrelsen kostar vårdrelaterade infektioner i genomsnitt 107 000 kronor per patient. Används den transperineala metoden för prostatabiopsi reduceras risken för sepsis till i det närmaste noll.
– Svensk sjukvård behöver tänka om. Vi hoppas att vår rapport kan få kliniker och beslutsfattare att inse det stora värde som uppstår genom att övergå till transperineala biopsier. Med denna metod kommer vårdkostnaderna att minska, färre behöver behandlas med antibiotika och många män slipper ett onödigt lidande, säger Kent Lewén.
Källor: WHO, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Cancerfonden, Sepsisfonden, Nationella prostatacancerregistret (NPCR), Europa Uomo, European Association of Urology (EAU), studier utförda av universitetssjukhus i olika länder samt rapporter publicerade av nationella hälsomyndigheter.
Debattinlägg
Alf Carlsson och Calle Waller, ordförande respektive vice ordförande i Prostatacancerförbundet.
Den med stora förväntningar emotsedda studien Sthlm 3 är nu klar och visar hur man med en uppsättning nya markörer för att upptäcka prostatacancer kan öka träffsäkerheten i förhållande till PSA-testet. Mottagandet har visat sig ljummet: Resultatet är bra, men inte tillräckligt bra för att motivera införandet av allmän screening.
Det främsta argumentet mot screening har varit att PSA-provet orsakar överdiagnostik och -behandling. Enligt Sthlm 3-studien medför det nya testet en väsentlig minskning av antalet sådana falskt positiva svar. Men inte tillräckligt enligt vissa av kommentatorerna. Vår uppfattning är att en omprövning av beslutet att inte införa screening måste grundas även på andra omständigheter som tillkommit.
Så till exempel fick en ny strategi stort genomslag det senaste året, 2014, som rekommenderar att män med lågriskcancer inte ska behandlas utan följas upp med så kallad aktiv monitorering. Härigenom reduceras risken för överbehandling väsentligt. 2 500 män hanterades på detta sätt.
Risken för behandlingsskador är ett annat argument mot screening. Men vi vet nu att problemen skulle kunna reduceras väsentligt om kirurgin och onkologin koncentrerades till ett fåtal specialiserade och kvalitetssäkrade kliniker. Det skulle gagna inte bara dem som möjligen behandlas i onödan utan framför allt alla dem som måste för att botas.
Syftet med screening är att rädda liv men medför också nya kostnader. Men dessa måste ställas mot att ett batteri av nya livsförlängande läkemedel börjar användas. Genom att behandlingarna nu också rekommenderas generellt stiger kostnaderna mycket snabbt.
Motivet att förebygga metastaserad cancer genom screening är därmed inte bara mänskligt utan också i ökande grad ekonomiskt nödvändigt. Av de 10 500 som nydiagnosticerades 2014 befanns 1 720 (!) ha en redan metastaserad cancer. Screening hade kunna fånga upp många av dessa i tid.
Motståndet mot screening av prostatacancer finner ofta nya motargument när de gamla sviktar. Vi kan inte låta bli att peka på skillnaden mellan kvinnors och mäns förmåga att öppna sig för och hantera oro och osäkerhet, särskilt när det gäller intima problem och tillkortakommanden.
Fenomenet kunde inte få en bättre belysning än när en läkare i SVT:s Första hjälpen säger att han hellre dör med erektion än opererar bort sin prostata! Många med honom är säkert emot screening – men då grundat på annat än forskningsresultat och annan evidens.
Senast uppdaterad 29 november 2022