Risk för ännu längre väntetider för prostatacancerpatienter i Västra Götalandsregionen!

Coronapandemin har lett till minskad diagnostisk verksamhet vid klinikerna och att färre sökt vård. 

 

Tusentals män går omkring med en oupptäckt prostatacancer. Runt 2 000 får sin diagnos för sent för att kunna botas och väntetiderna till behandling har de senaste åren varit mer än dubbelt så långa som för andra cancersjukdomar. Coronapandemin har lett till minskad diagnostisk verksamhet vid klinikerna och att färre sökt vård. En vårdskuld byggs upp genom att antalet som går med en oupptäckt cancer ökar och fler kommer att upptäckas för sent. Det minskade inflödet har tillfälligt lett till kortare väntetider till behandling. De uppdämda behoven av såväl diagnostik som behandling måste mötas med en mobilisering såväl inom diagnostik som behandling.

Regeringen har lovvärda ambitioner, men kommer de leda till minskade väntetider?

Sjukvårdsminister Lena Hallengren säger att svensk sjukvård kommer fokusera på den stora vårdskulden som uppstått efter pandemin. 115 000 står i kö för operation enligt officiell statistik från Sveriges kommuner och regioner. Dagens Nyheter uppskattar att kön till operation är 185 000 personer. Regeringen har tillsatt en delegation som ska utreda hur köerna inom vården kan kortas. Lena Hallengren förde i augusti fram att det är rätt att samordna, att gå in med nationellt stöd, samt att öka den statliga kontrollen. Detta låter mycket vällovligt. Men delegationen ska vara klar i slutet av maj 2022.

Patientföreningen ProLiv Väst kräver krafttag mot de orimligt långa väntetiderna för prostatacancerpatienter, som leder till ett oerhört lidande för de drabbade och medför risk för att sjukdomen förvärras. Dagens situation är närmast skandalös, väntetiderna måste helt enkelt bli kortare. För att nå uppsatta mål krävs ett större engagemang av sjukvårdspolitiker och ansvariga inom vården.

Regeringen satsade två miljarder kronor på att minska väntetiderna - men bara fyra procent av prostatacancerpatienterna fick vård inom maxtiden

Såväl regeringen som oppositionen har ambitionen att minska väntetiderna i prostatacancervården. År 2015 avsattes två miljarder kronor för att stimulera regionerna till en fyraårig satsning på minskade väntetider. Trots endast marginella resultat har projektet förlängts. Efter 5 år konstateras att resultaten genomgående är mycket begränsade. En viss minskning har skett inom prostatacancer men väntetiderna är fortfarande långt högre än för någon annan cancerform. År 2019 låg prostatacancervården på en medianväntetid på 133 dagar från remissbeslut till kirurgisk behandling. Medianvärde 133 dagar betyder ju att hälften av alla män får vänta längre än 133 dagar trots att målet är att ingen ska få vänta längre än 61 dagar. Bara fyra procent av de med svår prostatacancer fick 2019 vård inom den beslutade maximala kötiden.

För att den nya delegationen ska lyckas krävs ett nytänkande. Till exempel bör man i problemanalysen uppmärksamma inte bara de stora regionala skillnaderna utan också de mellan diagnoserna, inte minst inom cancerområdet. En förbättring inom prostatacancervården kräver omfattande förändringar av såväl organisation som resurser

De statliga pengarna gick till administration istället för att minska väntetiderna

Istället för att reducera onödigt tidsspill, åtgärda flaskhalsar i vården och förbättra en ineffektiv organisation byggdes ett administrativt system ut för att mäta ledtiderna som dessutom ökade det administrativa trycket på klinikerna. Exempel på effektivisering saknas i det närmaste helt.

— Syftet med SVF, standardiserade vårdförlopp var gott; att minska väntetider. Men SVF är dåligt organiserat. Istället för att samarbeta till exempel med Nationella prostatacancerregistret (NPCR) byggdes ineffektiva organisationer för att samla in data, i var och en av de 21 regionerna. Trots att miljarder spenderats har inte mycket hänt, säger Pär Stattin, överläkare och professor i urologi, Akademiska sjukhuset Uppsala, registerhållare NPCR.

Ingen region nådde målet om max 61 dagar!

Mediantiderna från remissbeslut till kirurgisk behandling av prostatacancer ska vara max 61 dagar. Ingen region nådde målet och väntetiderna varierar mellan 88–183 dagar. Var du bor i landet, spelar stor roll för hur länge du får vänta på operation

—I Västra Götalandsregionen var mediantiden år 2019: 108 dagar och mediantiden år 2018: 114 dagar. Många som idag väntar på operation för en botbar cancer, riskerar under de långa väntetiderna att få en spridd cancer som medför kortare liv för den enskilde och högre kostnader för samhället. Målet är att alla ska vara opererade inom två månader, avslutar Lennart Alsin, ordförande i patientföreningen ProLiv Väst.

 

/2020-11-19 Publicerat av Prostatacancerförbundet


Senast uppdaterad 25 november 2020


Fler nyheter

4 november 2020

Mustaschkampen 2020 har startat!

Årets Mustaschkamp redovisar ett viktigt genombrott!

År 2020 införs äntligen organiserad prostatacancertestning i flera regioner.

I år arrangerar Prostatacancerförbundet Mustaschkampen för sjätte gången och i år håller en av våra viktigaste frågor på att genomföras.

 

Läs mer

7 september 2020

ProLiv Västs enkät angående Coronapandemin

ProLiv Väst fick i juli av Prostatacancerförbundet förfrågan om vi ville medverka i en enkät angående hur prostatacancervården drabbats av Coronaepidemin.

Styrelsen för ProLiv Väst bedömde att det skulle vara värdefullt att medverka i detta. Vi skickade i slutet av juli enkäten till alla huvudmedlemmar (medlemmar med diagnos) som har e-postadress, drygt 500 personer. Vi fick svar av 43 %.

 

Läs mer

28 juni 2020

Ordförandeskifte

På årsmötet i mars 2020 valdes som vi tidigare informerat om Isaac Haséen till ny ordförande i ProLiv Väst. Tyvärr hann Isaac knappt börja sitt arbete i föreningen innan han valde att av privata skäl avsluta sitt ordförandeskap. På ett extra konstituerande styrelsemöte den 23 juni valdes därför vår vice ordförande Lennart Alsin till Tillförordnad ordförande fram till årsmötet 2021.

Läs mer


Alla nyheter