Mauritz Waldén

Namn: Mauritz Waldén. 

Född: 1952. 

Titel: Urologläkare, Med Dr.

Arbetar vid: Kirurgiska avdelningen Centralsjukhuset i Karlstad.

Forskningsprojekt: Stockholm 3 vs nationella vårdprogrammet vid SFV prostatacancer.

Bidrag från Prostatacancerförbundet:  300 000 kronor.

Vad forskar du om?
– Min övergripande forskning handlar om prostatacancer. Jag har i huvudsak intresserat mig för kurativ behandling, lymfkörtel diagnostik samt forskning om behandling av högriskcancer i klinisk praxis utifrån ett länssjukhusperspektiv.

Hur ska bidraget från Prostatacancerförbundet användas?
– Bidraget går till en studie där tre olika metoder att diagnosticera prostatacancer jämförs. Projektet är ett samarbete mellan Region Värmland och Karolinska Institutet. Dels det så kallade Stockholm 3- testet. Det består i sin tur av ett blodprov där förekomsten av genetiska markörer och proteinmarkörer som kan tyda på prostatacancer undersöks. Det består också av enkätfrågor och klinisk undersökning av prostatan. Utifrån en sammanställning av resultaten på varje del kan risken för behandlingskrävande prostatacancer beräknas. Den andra metoden är att undersöka prostatan med magnetkamera och den tredje är det nationella vårdprogrammets rekommendationer med diagnostik med biopsi. Jämförelsen siktar på att värdera bästa väg för att hitta behandlingskrävande fall med minsta biopsiinsats.

Hur ska studien göras?
– 9 000 män i fem årskullar mellan 50 och 70 år i Värmland inbjuds att delta. De tar ett PSA och om PSA är förhöjt kommer de att ta både Stockholm 3 - testet och undersökas med magnetkamera samt biopseras enligt det nationella vårdprogrammets rekommendationer. Vi kommer sedan att analysera hur stor andel av de diagnosticerade fallen av prostatacancer som skulle ha hittats om enbart Stockholm 3-testet använts eller om bara magnetkamera använts samt hur många fall som skulle identifierats genom en kombination av de metoderna. Studien pågår och resultaten kommer att vara klara hösten 2020.

Varför vill du göra studien?
– Bakgrunden är att det nationella vårdprogrammets rekommendationer har lett till att många män blir biopserade i onödan och att många går in i aktiv monitorering med upprepade biopsier och regelbundna kontroller eftersom man funnit en lågrisk cancer. Målsättningen är att minska överbiopsering och överdiagnostik av lågriskcancer och minska biverkningar av biopsier som sepsis samt att ta fram en effektiv och trygg modell för systematisk testning för prostatacancer i en allmän inbjudan.

Hur kan din forskning få betydelse för de som drabbas av prostatacancer?
– Vi vet att en mycket stor andel av männen som idag biopseras får reda på att de har en godartad tumör eller en lågrisk prostatacancerdiagnos som de aldrig skulle behövt. Det leder till att de gör onödiga biopsier men även till oro och överbehandling. Med bättre testmetoder innan biopsi borde man kunna undvika det. Effektivare tester skulle också spara stora vårdkostnader.